Simon Klenell, född 1985, är en svensk glaskonstnär, glasblåsare och formgivare baserad i Stockholm. Han är utbildad vid Orrefors Glasskola och har en masterexamen från Konstfack. I sitt arbete förenar han kunskapen från den svenska glasbrukstraditionen med ett samtida och experimentellt förhållningssätt till materialet.

Simons verk har ställts ut både i Sverige och internationellt och finns representerade i samlingarna hos bland andra Nationalmuseum i Stockholm, Röhsska museet i Göteborg och Vitra Design Museum i Tyskland.

Glaset står i centrum för Simons arbete – ett material med en lång hantverkstradition, men samtidigt med en inneboende oförutsägbarhet. Klassiska glasblåsningstekniker finns ofta närvarande, men används som utgångspunkt för att undersöka nya former, strukturer och uttryck.

I processen utforskar Simon motsatser: kontroll och slump, precision och rörelse, tradition och experiment. Det varma glaset formas med stor teknisk skicklighet, men tillåts samtidigt behålla spår av själva tillverkningsögonblicket. Förvrängningar, optiska effekter och variationer blir inte avvikelser från formen, utan en del av den.

För Subjective har Simon formgivit Cirrus, en serie munblåsta glas bestående av vinglas, dricksglas, champagneglas, mindre glas och karaffer. I stället för att ge varje glas en strikt funktion har serien formgivits för att låta sammanhanget och användaren avgöra hur föremålen används.

Cirrus tar sin utgångspunkt i glasets optiska egenskaper och i mötet mellan det kontrollerade och det okontrollerade. Genom att låta materialets rörelse finnas kvar i den färdiga formen uppstår förskjutningar och optiska effekter som förändrar hur både glaset och dess innehåll uppfattas.

Varje del delar samma enkla formspråk, men glasets rörelse gör samtidigt varje exemplar något annorlunda.

Cirrus munblåses av STHLM Glas i Gustavsberg, där Simon själv är verksam. Här möts formgivning och tillverkning på samma plats – idén utvecklas i direkt kontakt med materialet och med den hantverkskunskap som krävs för att forma det varma glaset.

Eftersom varje glas blåses och formas individuellt uppstår naturliga variationer mellan exemplaren. Det är inte något som försöker döljas, utan en del av Cirrus: spåren av rörelse, processen och handen bakom föremålet får finnas kvar i det färdiga glaset.

Varje del delar samma enkla formspråk, men glasets rörelse gör samtidigt varje exemplar något annorlunda.